Det var en gång en tjej, som hade besvär med två av sina visdomständer. Den högra i överkäken hade hon dragit ut 12 år tidigare. De två i underkäken kom aldrig fram mer än till hälften, och tjejen hade värk regelbundet. Nu hade hon dessutom fått hål i den vänstra, så tandläkaren rekommenderade att dra ut den. Tjejen hade ju löst tandvårdsförsäkring, så alla ingrepp var gratis.
Hon hade aldrig varit rädd för tandläkarbesök, något som ju många andra lider av tyvärr. Like a walk in the park. Skönt att komma hemifrån en stund också, tänkte den mamma"lediga" tjejen.
Tandläkaren bedövade, och fick borra sönder tanden i smådelar för att få ut den. Han grävde, bände och drog. Roten var svängd in under käkbenet, fick tjejen veta. Mungipan blev sönderriven av instrumentet. Tandläkaren fick fylla på bedövningen ytterligare eftersom ingreppet drog ut på tiden. Efter en timme fick ingreppet avbrytas. En del av roten var kvar, och tid bokades för att dra ut den några kvällar senare.
Natten som kom var hemsk. Tjejen, som hade en 8 månaders bebis som fortf ammades, vågade inte ta starkare tabletter än Panodil. Smärtorna var förfärliga, och det blev inte många timmars sömn.
På morgonen ringde den gulliga tandsköterskan som hade varit med, och frågade hur tjejen mådde och hur natten hade varit. Tjejen brast i gråt. Tandsköterskan bokade direkt av tandläkarens sista tid samma dag, så att tjejen fick komma dit istället. Hon åt yoghurt med en tesked till frukost; att gapa var uteslutet.
En röntgenbild visade, förutom den besvärliga rotbiten som var kvar, att ett instrument hade brutits av och kilats fast mellan rot och käkben. Inte underligt att natten hade varit plågosam!!!
Till slut gick hon hem i alla fall, den stackars tjejen. Allt var utdraget. Det tog en vecka innan hon kunde gapa ordentligt, pga smärtorna. Tandläkaren hade övertygat henne om att det var ok att ta Ibumetin också, trots amningen. Det hjälpte bättre, men inte helt.
Nu har det gått lite mer än tre år, och vår tjej har äntligen samlat mod till att dra ut den högra tanden också.
Håll tummarna för att det går lättare denna gången!!!
PS Nåja, det kunde ha varit värre...hon slapp ju iaf få infektion efteråt, som hennes stackars syster fick...
2 kommentarer:
Ja herregud. Sagan om det två systrarna och deras visdomständer kanske?
Lycka till med nästa! Måtte det bli en promenad i parken denna gången!
Uuuuuuuuusch!
Håller tummarna tills de blir vita!!! Och det kan ju inte bli sämre än förra gången. Eller... Jag har i alla fall hört från säker källa att man inte behöver amputera huvudet om man får kallbrand i munnen... ;-)
Skicka en kommentar