Bio och tårar!

Var på ett mycket givande biobesök igår; "Sex and the city". Jag och nästansystern, som följt serien genom alla år. Filmen var fantastiskt bra, och satte igång mina tårkanaler rejält. Det är ju så, att de här fyra tjejerna från serien känner man så bra, och det var så härligt att få titta in i deras liv igen! Så mycket hann hända under filmens gång, så mycket känslor...Tror aldrig att jag gråtit så mycket under en film faktiskt - i alla fall inte på bio. Det kan ju också vara så, att jag har ett behov av att gråta. Är ju världsmästare på att trycka inne mina känslor, och bita ihop och kämpa på. Vilket jag VET är ohälsosamt, men vad gör man?