Snart juni...

Det är mycket nu.

Har haft lugna dagar på jobb, tack och lov, så det har inte varit betungande. Tvärtom, riktigt trevligt. Så skönt när man hinner det man ska, utan att stressa runt. Man hinner prata länge med patienterna. Man har full koll på allt, det känns riktigt bra. Hade en klump i bröstet i måndags, för då hade jag fem arbetsdagar framför mig och hade knappt hunnit vila upp mig innan. Men nu, sista passet, känns det helt ok.

När man är ledig är det bara kök, kök, kök. M lägger ner mest tid på själva renoveringen, jag sköter den urtråkiga markservicen. Jag blir uttråkad och vill helst vara ute i trädgården istället. M blir irriterad för att jag blir irriterad. Jag VET att målet är underbart, men det är ändå skittrist att ägna sin lediga tid åt att röja och tvätta och handla och laga mat och...
Det är på ett sätt befriande att vädret är sämre än någonsin, för inte har man lust att rensa ogräs när regnet vräker ner och termometern visar +12 grader...
Tvättstugan är rörig, nu har vi dessutom diskmaskinen där. Man går upp och ner, upp och ner, upp och ner för trapporna. Gratis motion, men sååå frustrerande.
Byggjobbare som man städar efter, för såklart gick de runt i skitiga skor i hela källaren för att byta fönster. Och såklart regnade det de dagarna...
Köket har kommit långt. Burspråket är helt färdigt utvändigt, och har blivit hur fint som helst.
På måndag ska golvvärmen läggas på plats och sen ska golvet gjutas på tisdag. Nu får vi komma till skott och bestämma oss för vilket golv vi ska ha...Men när ska vi hinna?
Bänkskivorna är klara och ska hämtas, likaså har vitvarorna kommit.

Veckans plus:
Att stå i uterummet och laga mat är hur mysigt som helst! Vi kanske behåller det provisoriska köket sommaren ut...
När jag kom hem sent i tisdagskväll låg ett fint handgjort kuvert med hjärtan på soffbordet. "Till mamma från J2, som älskar dig mest i hela världen" stod det...och så ett fint scrappat kort inuti som hon gjort på Elevens val i skolan. Jösses vad ett mammahjärta kan smälta!
En av mina patienter berömde min fingerfärdighet när jag skulle sätta PVK (en liten plastslang som man ger dropp och läkemedel i för alla lekmän). "Det märks att du är van". Fick dessutom än en gång höra att jag såg ut att vara runt 30 år. Tack för de fina generna, mor!
Har hunnit handla och plantera blommor och tomatplantor i krukor och balkonglådor, dessutom planterat fem nya perenner i rabatten. Ser så fint ut!

Längtar efter värme, sol och hängmattan. 48 dagar kvar till Kreta!