Jag har gjort en sak jag aldrig trodde jag skulle känna mig mogen för. Fick ett riktigt ryck häromdagen, tack vare min goa kollegas pepptalk. Sökte in till Barnmorska. På riktigt. Jag vet att jag inte har behörighet, eftersom utbildningen jag gick inte har rätt sorts poäng. Saknar 60 poäng Vårdvetenskap/omvårdnad. Och jag vet också att antagningskön är väldigt lång. Det kvittar. Grejen är att jag SÖKTE. Registrerade mig och sökte. Vad som helst kan hända nu. Vi fnissade och kom fram till att när de inser att jag är den bästa sökande, så kringgår de alla stela regler och tar in mig direkt. Såklart. Hihi.
Om jag ska vara lite allvarlig, så är ju läget i livet såhär: jag blir inte yngre. Om jag ska vidareutbilda mig så måste jag göra det nu. Det blir dyrt, men det kanske är värt det? Kan ju såklart höra mig för om betald utbildning. Det finns massor av sådan, bl.a till op-syrra och narkossyrra.
Hur jag sedan, om jag överhuvudtaget kommer in, ska genomföra utbildningen är en helt annan sak. Känner mig allmänt seg i huvudet för det mesta, men det kanske finns några hjärnceller gömda någonstans som bara väntar på att hoppa fram och hojta "här är vi -använd oss för 17!"
3 kommentarer:
Hurra för att du kommer till skott, i vart fall laddar! Vad jag minns, var detta dit mål för x antal år sedan. Vi håller tummarna.
Jag säger som far din: Hurra!!! Dags att börja fundera på framtiden, när det man har inte riktigt funkar. (Tell me about it!...) Och även om du inte kommer in på Barnmorska så är det ju kanon att du börjar fundera på andra vidareutbildningar.
Hejaheja! Klart du ska vidareutbilda dig. De där hjärncellerna blir aktiverade när de behövs - det är som att cykla ;)
Kommer du inte in nu så kanske du kan komplettera inför nästa ansökningsomgång?
Håller tummarna jättehårt! Spännande!
Skicka en kommentar